Försäkringsbolaget kräver att vi ska ta bilder på alla våra riktningar när vi är klara med dem, eftersom de vill se om skadeytan stämmer. Det här skapar extra arbete för oss och är irriterande. Vi blir störda av plåtisen när vi sitter med andra uppgifter och de blir irriterade för att de får vänta på oss. Ska vi verkligen behöva hålla på med det här? Vi fuskar inte med det och vill rikta så mycket som möjligt för att slippa byta detaljer. Vad är det som gäller vid riktningar?
Irriterad skadeberäknare
Be bolaget berätta
Jag ler varje gång jag får de här kommentarerna. Riktning baseras alltid på skadad oreparerad yta, vilket innebär att tiden baseras på den skadade ytan innan ni börjar rikta den. I mysby6-studien jag varit med i mättes de skadade ytorna noggrant innan plåtisen började rikta dem, så man fick rätt tidsfaktor för ytan. Om man mäter ytan efter att skadan är reparerad blir det galet. En otroligt skicklig plåtis som kan rikta utan att skada ytan som exempelvis buckelfixarna gör i våra begagnade bilhallar skulle inte få någon tid alls, medan en dålig plåtis som förvärrar skadan och spacklar stora ytor skulle få mycket tid, och så får det inte vara. Fråga försäkringsbolaget varför de inte litar på er, förklara att det sinkar er i ert arbete, de kanske inte vet att tiden baseras på skadad yta och inte reparerad. Att rikta är bra och det ska vi jobba mer med för det spar miljö. Då får inga tidverk begränsa den möjligheten! Titta på skadan och gör en bedömning av tiden utifrån plåtisens kompetens och skadans storlek och att det är ekonomiskt försvarbart. Använd er tid, inte någon skapad tid för den tar inte med plåtisens yrkesskicklighet eller ser det ur en miljö- och hållbarhetsvinkel som ni måste göra.
Jan Olvenmo