Bilverkstäderna är en förutsättning för att skolan skall kunna utbilda unga bilmekaniker.
– Våga ta in elever även om de inte är helt fullärda, på så vis kan ni själva forma dem efter era behov, säger fordonslärare Oscar Vahlgren på Rodengymnasiet i Norrtälje.
Fordonsprogrammet på Rodengymnasiet i Norrtälje blir allt mer populärt. I år var det 55 elever som började ettan, berättar fordonslärare Oscar Vahlgren. Eleverna kan sedan välja mellan inriktningarna transport, tungbilsmekaniker och personbilsmekaniker och Oscar Vahlgrens elever skall bli det sistnämnda.
I en stor verkstad i Norrtäljes utkanter håller fordonsutbildningen till. Här finns lyftar och arbetsstationer med bildelar och motorer monterade, som man kan skruva och skruva isär, men man tar också emot riktiga kunders bilar till rabatterat pris, vilket ger eleverna ovärderlig träning.
– Det blir en del extra arbete och planering med kundbilarna, vi måste följa kursplanen och behöver till exempel byta växellådor vid en viss tid och då gäller det att vi har en bil inne som behöver ny växellåda. Men det är kul för eleverna med riktiga bilar, och väldigt nyttigt. Dels måste de vara lite mer noggranna när det finns en betalande kund i bakgrunden, dels tränar de på kundkontakten som är nog så viktig. Många tycker till exempel att det är jobbigt att ringa kunder men här blir de tvungna, vilket förbereder dem för arbetslivet, berättar Oscar Vahlgren.
Tack vare kundbilarna får eleverna också träna på service och kundbemötande, vilket behövs i yrkeslivet.
– Man kan inte bara stå och meka numera utan kunskaper i marknadsföring och social kompetens är superviktiga. Kundbemötande är A och O, menar Oscar Vahlgren.
Mycket av tiden, framför allt i början av gymnasiestudierna, handlar annars om att pränta in vikten av ordning och säkerhet.
– De måste passa tiderna och plocka in verktygen i rätt skåp efter varje arbetspass. Vi är otroligt noga med verktygen, skulle något fattas vid dagens slut stannar alla kvar tills vi har hittat det. Första veckan är det lite tjorvigt med ordningen men sedan brukar alla verktyg hamna rätt. Vi städar också verkstaden varje dag. Ute i arbetslivet duger det inte att slarva och skolans uppgift är till stor del att förbereda eleverna för arbetslivet.
Rodengymnasiet har valt att under en lektion i veckan dela in ungdomarna i grupper om tre, bestående av två andraårselever och en tredjeårselev som fungerar lite grann som mentor till de yngre. Skälet är att man vill få ihop årskullarna och skapa gemenskap, samtidigt som alla gynnas av mentorskapet.
Det märks att ungdomarna gillar utbildningen och sina lärare. Stämningen är skämtsam men killarna lyssnar noga på både Oscar Vahlgren och kollegan Niklas Johansson och alla lovordar skolan och utbildningen.
– Det går väldigt bra för våra ungdomar, de som gick ut trean i våras har allihop fått jobb nu. Det är bara tråkigt att vi har så få tjejer.
Av tvåorna och treorna är det bara killar men bland vårens studenter fanns tre flickor som alla har stannat kvar i branschen. Tendensen över tid är ändå att allt fler flickor söker sig till branschen.
Ett bekymmer som alla fordonsgymnasier brottas med är hur eleverna skall kunna träna på elbilar.
– Ungdomarna blir EIP, informerad person elfordon, vilket betyder att de får vistas i verkstaden samtidigt som elbilar står där, men de får inte göra några jobb på bilarna. Vi har filmer och övningstavlor med likadana kablar som i elmotorn men med lägre spänning, där de får jobba, men det är klart att det vore bra om de fick meka på riktigt. I stället får de gå internutbildningar sedan när de kommer ut i arbetslivet. Men vi hoppas att det kommer utbildningar där man får följa en verkstadshandbok för alla olika märken.
I väntan på det får Rodengymnasiet god hjälp av Grufmans bil i Järfälla, som är generösa med delar, batterier och motorer från uttjänta Teslabilar. De erbjuder också APL-platser och även om det är långt att åka från Norrtälje väljer några elever att genomföra sin praktik där.
En hörnsten i dagens yrkesprogram är praktiken, eller APL- perioden som det egentligen heter. Den består av totalt 20 veckor under utbildningen, tio veckor i tvåan och tio i trean, och är avgörande för elevernas möjligheter att bli fullärda och hitta jobb. Dels får de kontakter i branschen och möjlighet att visa framtida arbetsgivare vad de går för, dels får de lära sig och träna på riktigt, ute i verkligheten.
Tyvärr är det svårt att få verkstäderna att ställa upp med APL-platser, säger Oscar Vahlgren. Han lägger oproportionerligt mycket tid på att hitta och jaga platser åt eleverna.
– Vissa ställen är jättebra men många vill bara ta emot färdiga elever, alltså treorna som snart går ut. Men hur skall de kunna bli färdiga om de inte får praktisera?
Han önskar att verkstäderna förstod hur bra det är för dem att ta emot praktikelever.
– Visst kräver det en del arbete att utse en handledare som går bredvid ungdomen, men man kan forma eleverna efter de behov man har och kan sedan anställa en mekaniker som jobbar precis på det sätt man vill. Där har verkstäderna chansen att både ta ansvar och påverka en ung person. Men intresset är ofta ganska lågt, tyvärr, jag bjöd till exempel in 37 personer från olika verkstäder här i stan för att diskutera hur vi kan samarbeta bättre och hjälpas åt att föra branschen framåt – en enda person kom. Vi i skolan kan inte lösa allt själva, verkstäderna och deras utbildningsmaterial och APL-platser är en förutsättning för att vi skall kunna göra en vettig utbildning.
Han efterlyser också ett slags välkomstbrev till de ungdomar som kommer till sin första dag på praktikplatsen, ett enkelt brev med en hälsning och där det framgår till exempel vem som är verkstadschef.
– De är ofta ganska vilsna och nervösa första dagen och om man då känner sig lite sedd och välkomnad blir det mycket lättare. Bjud in, våga prata med ungdomarna, ta med dem i gemenskapen! Och framför allt– ta in praktikanter även om de inte är fullärda treor. Ge dem chansen, satsa på dem. Det är framtiden som finns här hos oss, ta vara på det.
Fakta om motorbranschcollege/
Rodengymnasiets fordonsutbildning är motorbranschcollege, vilket innebär att utbildningen är certifierad enligt olika krav. I dag finns 31 motorbranschcollege i Sverige. För att få bli motorbranschcollege skall utbildningen uppfylla följande sex kriterier, som säkerställer utbildningens kvalitet gentemot elever och arbetsmarknaden:
*Säkrad kompetensförsörjning
*Stärkt samverkan mellan skolan och branschen
*Kvalitetssäkring och nöjda elever på de fordonstekniska programmen
*God kompetensutveckling av yrkeslärarna
*Ändamålsenliga maskiner, utrustning och lokaler
*Kvalitetssäkrat arbetsplatsförlagt lärande
Fakta om Rodengymnasiet/
Fordonsprogrammet på Rodengymnasiet har ett gemensamt basår där eleverna får breda kunskaper om branschens olika arbetsområden och grundläggande utbildning om motordrivna fordon. På vårterminen i ettan väljer man inriktning mot yrkesförare, bil- eller tungmekaniker. Skolan drivs av Norrtälje kommun och har totalt 1 200 elever fördelade på olika program.
Kommentera