Nyligen var Skellefteå Norrlands guldkalv med stor framtidstro och enorma satsningar. Efter Northvolts konkurs vet ingen riktigt vad som skall ske. Även bilbranschen har drabbats, men Bilbolaget nyinviger verkstaden och blickar framåt i stället för bakåt.
Bilbolaget Skellefteå grundades av bröderna Forslund 1919, först som åkeri, från 1922 som Opelhandlare och sedan 1932 som Volvohandlare. 2021 köptes firman av Bilbolaget och i dag sysslar man med försäljning av begagnade och nya Volvo och Ford, lack och plåt, service, däck och glas.
Veckan efter midsommar invigdes den totalrenoverade serviceverkstaden i Skellefteå. Jonas Staflund är servicemarknadschef och stolt över allt det nya.
– Vi har blåst ut allt, bara ytterväggarna är kvar. Ny ventilation, nytt klinkergolv, nytt ljus, ny el, bättre ljudisolering och nya personalutrymmen– allt är renoverat till toppskick.
Det är tyst och lugnt, välordnat och rent.
Resten av anläggningen har renoverats i omgångar: butik och bilhall blev klara 2023–24, plåt- och lackverkstaden är nybyggd från 2024. Nu återstod bara serviceverkstaden och det var hög tid att uppfylla Volvos krav, den gamla verkstaden var från 1978.
Här används Volvo-konceptet VPS, Volvo personlig service, som är en utveckling av personlig servicetekniker. Det går bland annat ut på att två mekaniker jobbar på varje lyft, en mer senior och en junior, vilket ger snabbare upplärning av den yngre och effektivare arbete när man kan bolla teorier kring felsökning. Det speciella med arbetssättet är att mekanikerna har all kontakt med kunderna, så social kompetens är ett måste.
Ofta händer det att en mekaniker är duktig på bilar men inte klarar det sociala, då blir det inget med anställningen, berättar Jonas Staflund.
– På ett sätt är vi tillbaka i det gamla där man kände kvartersgubben som skruvade bil och hade en relation med honom, det är bra. Men det bygger på att man måste vara bra både på bilar och människor, det är så vi jobbar och grejar du inte det är det kört.
För att lösa personalpusslet, som därmed blir ännu svårare, har man ett tätt och lite annorlunda samarbete med skolan.
– De som gör bra ifrån sig i skolan och klarar grundämnena får i tvåan skriva kontrakt med skolan, om att efterfölja våra regler och arbetstider. Därefter får de stipendium på 10 000 kronor, en jacka och praktikplats med löfte om provanställning som mekaniker.
Det är populärt och ett sätt för oss att säkra tillgången på folk. Vi håller i gång fyra praktikanter konstant på detta sätt, det ger en fördel för oss. Vissa anställs redan när de går i skolan, de jobbar extra under däcksäsong eller på jullovet.
Northvolts batterifabrik gjorde Skellefteå till ett svenskt Klondyke under tre intensiva år. Skog avverkades, vägar anlades, el drogs fram, flygplatsens parkering var överfull, planen likaså, människor med 52 olika nationaliteter flögs in för att bygga infrastruktur och fabrik eller jobba med batteriframställningen. Gatorna befolkades av kineser och japaner, 1 600 bostäder färdigställdes i baracker, hyrbilsfirmorna täljde guld, likaså transportbilshandlarna.
Så kom kraschen, kanske värst för Skellefteå kommun som hade storsatsat på Northvolt och gått in med åtminstone en kvarts miljard, men en kraftig inbromsning även för företagarna i staden, till exempel Bilbolaget.
–Det blev en blöt filt över hela staden, efter tre guldår med mängder av jobb, säger Jonas Staflund som dock ser viss ljusning vid horisonten. Transportbilsbehovet är till exempel fortsatt stort, här finns en hel del hantverkare, jägare och gruvdrift, och i samband med renoveringen inredde man en särskild transportbilsverkstad med tre lyftar.
Men att Northvolts problem blev en rejäl smäll råder det inga tvivel om. Färre kunder, fattigare kunder, färre skadeverkstadsjobb och en hårt drabbad hyrbilsbransch – 70 procent av hyrbilsflottan härrörde till Northvolt– är några av konsekvenserna och det har tagit tid att ställa om. Med färre skador har man till exempel för lite att göra och måste be försäkringsbolagen och bärgare att styra om fler skador hit, berättar Christer Näslund, chef på den nybyggda skadeverkstaden vägg i vägg med serviceverkstaden.
Var då nybygget bortkastade pengar? Nej, han menar att behovet finns. Förut fick man skicka skadorna till Piteå då det saknades lack här, och marknaden kommer tillbaka, även om andelen jobb är låg just nu.
Flödet i verkstaden är genomtänkt och logiskt. Kunden får vara med i första rummet, där skadan besiktigas och åtgärder inklusive merförsäljning diskuteras. Därefter tas bilen till tvätthallen, och vidare ut i den toppmoderna verkstaden med rymd och ljus, forcerad ventilation och robotar som forslar delar och bilar mellan plåt och lackbox, som drivs med fjärrvärme.
Trots att verkstaden är så rymlig saknas ställplatser för elbilar, ett problem som verkstaden delar med resten av Piteå, enligt Näslund.
– Det finns inga ordentliga uppställningsplatser i hela staden. Vi ställer dem någonstans så länge och väntar på instruktioner från myndigheter, ägare och försäkringsbolag. Men vi har inte så mycket elbil än.
Här finns plats för sex plåtslagare och tre lackerare och just nu har man den personal som behövs, men läget är prekärt.
– Det är fruktansvärt svårt att få tag i personal, även efter Northvolts konkurs som gjorde många arbetslösa. Man får ta dem som är intresserade men inte har utbildningen, och så får man lära upp dem, det är på den nivån, säger Christer Näslund och fortsätter:
– Skulle vi tappa lackerare eller plåtisar sjunker lönsamheten och de är förstås medvetna om hur eftertraktade de är.
Hans recept för att behålla personalen och få fart på affärerna igen handlar om kemin i gruppen, att skapa ett bra gäng som trivs ihop.
– Vi ser möjligheterna och vill framåt, det är det som gör allt.
Fakta/
Personal på Bilbolaget Skellefteå
17 tekniker på servicesidan
10 på plåt och lack
3 verkmästare varav 1 på Ford & Renault, 1 på Volvo och 1 på interna bilar och rekond
6 på servicecenter–reservdelar
1 chef på service, 1 på skador
Kommentera