Onsdagsintervjun: ”Jag brinner för lackeleverna”

Från början var det lyckan i att få lacka som lockade Camille Brinkemar till fordonsteknisk linje på Lugnetgymnasiet. I dag är hon en av ytterst få, kanske den enda, kvinnliga lärare på svensk lackutbildning och eleverna har tagit sig in i hennes hjärta.

Yrkesläraren Camille Brinkemar är gravid med sitt tredje barn och får inte vara i lackverkstaden just nu. Det är lite tråkigt, eftersom hon brinner för att lära ut lackeringskonsten till eleverna på fordonstekniskt program på Lugnetgymnasiet i Falun. Här har hon själv gått, på samma program.

– Jag valde mellan att gå frisör eller fordon, men jag har alltid gillat att måla och pyssla, så mina föräldrar tyckte jag skulle välja fordon med lackinriktning. Jag är från Askersund i Närke och där fanns ingen sådan utbildning, så jag sökte på riksintag och kom in.

Som 16-åring flyttade hon till Falun och blev en av fyra tjejer på utbildningen, som hade totalt 90 elever. Tanken var sedan att åka hem efter gymnasiet men hon mötte kärleken och blev kvar. Direkt efter studenten fick hon jobb på AK Billackering i Avesta. Samtidigt frågade skolan om hon kunde tänka sig att hålla några motivlackkurser för årskurs ett på gymnasiet. Hon jobbade extra i ett par år och fick snart mer att göra, några lärare gick i pension och hon behövdes på fler kurser. Parallellt läste hon till lärare på högskolan.

Tre år efter studenten startade Camille Brinkemar eget företag och jobbade som konsult åt skolan på halvtid. Hon tävlade också för yrkeslandslaget i yrkes-SM och blev första kvinna att vinna inom billackering. Snart blev hon landslagstränare.

– Det var otroligt roligt men väldigt tufft. Jag var både yngst och kvinna och stötte på en hel del motstånd och dåligt bemötande. Jag tänkte inte så mycket på det då, men i dag när jag ser tillbaka fattar jag knappt hur jag orkade. Om det gick dåligt för mig var det för att jag var tjej, gick det bra var det för att jag hade specialbehandlats och fått fördelar för att jag var tjej. Samtidigt gav det energi och driv, jag skall allt visa dem!

Än i dag möter hon negativa attityder, men i betydligt mindre grad.

– 90 procent av människorna jag möter respekterar mig och är glada och positiva, men inför resterande tio procent behöver vi kvinnor fortfarande bevisa, försvara och motivera det vi gör. Jag tänker att det beror på osäkerhet hos dem, de känner sig hotade och slänger ur sig något dumt och elakt. Jag blir fortfarande illa berörd och ibland leder det till att jag börjar tvivla på mig själv. Men jag har fullt stöd från mina kollegor och skolledningen, de har alltid trott på mig och aldrig ifrågasatt något jag gör. Det stärker mig enormt mycket, och eleverna reflekterar inte alls över att jag är kvinna.

År 2013 började Camille Brinkemar arbeta på skolan på heltid.

Sedan dess är hon, möjligen som enda kvinna i Sverige, yrkeslärare för lackeringseleverna, vilka hon lovordar.

– Från början var det möjligheten att få lacka som drev mig, det är det fortfarande i viss mån. Jag älskar lackeringsyrket i sig, det är jätteroligt att hålla på med kulörer, tekniker och utveckling. Men jag mår så otroligt bra av ungdomarna. Numera brinner jag nog mer för dem än för lackeringen. De är i en fantastisk ålder, de är trevliga och artiga och tacksamma, samtidigt som de är så studiemotiverade, smarta och skarpa. Jag vill verkligen att det skall gå bra för dem och jag önskar att folk såg hur bra de är.

– De befinner sig tyvärr i en ganska kall värld med bitvis hårda skämt. Både tjejer och killar kommer till mig och frågar hur de skall hantera jargongen ute på arbetsplatserna, det blir jag alldeles tagen av. De förstår inte skämten, tycker inte att det är roligt. Den som sticker ut det minsta lilla, det kan vara fel vikt, fel efternamn, fel hudfärg eller fel kön, kan råka illa ut på vissa ställen. Men vi pratar mycket om attityder och jag tror det är på väg att förändras nu, de unga ställer inte upp på den sortens snack.

Skolan försöker jobba med praktikplatser som har bra och schyssta värderingar, gärna sådana där tidigare elever har fått jobb. De minns hur det var och är motiverade att hjälpa praktikanterna, menar Camille Brinkemar.

– Vi skickar inte gärna elever till ställen som inte fungerar, men lyckligtvis är det ofta bara missförstånd som reds ut med ett samtal.

Synen på hälsa, säkerhet och skyddsföreskrifter är också på väg att ändras, berättar Camille Brinkemar. De unga utbildas ständigt i vikten av att använda andningsskydd och handskar, medan man ute på verkstäderna inte alltid är så noga.

– Det händer att man hånar våra elever som vill använda handskar vid rengöring. Sådant tar tid att ändra, men nya generationer jobbar annorlunda och är mer rädda om sin hälsa. Vi är extremt noga med att inpränta i dem att hälsan går först, och berättar om sådant som att fertiliteten kan påverkas av kemikalierna.

Bristen på lackerare är stor samtidigt som framtiden för lackutbildningen är lite osäker. Många elever väljer bort utbildningen, andra går den, men väljer sedan att jobba med annat. 2017 var Lugnetgymnasiets lackutbildning nedläggningshotad, men räddades av ett försöksprojekt med Skolverket, där elever från hela landet går gymnasiet i sin egen hemkommun men skickas till Falun för de praktiska momenten. Lugnetgymnasiet får ekonomiskt bidrag för eleverna som kommer och de andra skolorna slipper hålla med dyr lackverkstad, samtidigt som eleverna ändå kan välja fordonstekniskt program i sin hemkommun.

— Tack vare försöksprojektet har vi överlevt, och just nu ser det ljust ut. Vi har 36 elever i år varav 16 tjejer, det är jätteroligt. Vi hoppas att försöket permanentas 2023, då det är dags för utvärdering.

Snart är det dags för Camille Brinkemar att vara mammaledig med sitt tredje barn. Men hon kommer tillbaka.

– Jag trivs otroligt bra med ungdomarna, kollegorna och yrket. Nu gäller det bara att vi får elever som söker så vi blir kvar, och branschen behöver vara tillräckligt lockande så att eleverna vill ägna sig åt lackering. Det finns potential, helt klart.

Foto: Erik Kilström

MER OM/
Så fungerar Skolverkets försök

Utbildning inom olika yrkesområden anordnas på nio utvalda branschskolor mellan 2018 och 2023.
Branschskolorna tar emot elever från hela landet för utbildning under delar av elevernas yrkesutbildning. De är utvalda av Skolverket för att de kan erbjuda utbildning inom yrkesämnen på gymnasial nivå som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Det är yrkesämnen som gymnasieskolor inte kan erbjuda på den egna skolan.
Lugnetgymnasiet i Falun är utvald branschskola inom karosseri och lackering.
Elevens ”hemskola” behåller ansvaret för eleven under hela utbildningen, även för den del som eleven genomför på branschskolan.
Under totalt 16 veckor fördelade på två år är eleven i Falun och bor på hotell, medan den får de praktiska delarna av utbildningen. ”Vanliga ” ämnen som svenska och matematik läser eleven på sitt hemgymnasium.