Längre ner här på sidan hittar du frågan och svaret. Klicka på bilden för fler expertfrågor och svar! Vi utförde en mindre skadereparation på en inbytesbil som vi sedan sålde. Nu känner sig köparen lurad och kräver att få häva köpet. Hon menar att hon aldrig hade köpt bilen om hon hade vetat att bilens framskärm och spoiler hade varit reparerade. Jag anser inte att vi har en generell upplysningsplikt om att bilen under sin livslängd skadereparerats. Nu återkommer kunden med en jurist som säger att vi har upplysningsplikt. Vad gäller här egentligen?
Fabian
I konsumentköplagen 16 § står att en vara ska anses felaktig om säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han kände till eller borde ha känt till och som köparen med fog kunde ha räknat med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet. Eller om varan i något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta.
Det är alltså flera rekvisit som måste vara uppfyllda:
1. Det ska vara fråga om en omständighet som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om.
Alla bilar genomgår skadereparationer under sin livslängd i varierad omfattning och under förutsättning att reparationen varit fackmässig utförd, är det inget en kund generellt kan räkna med att bli upplyst om. Undantag kan vara inlösenbilar eller om reparationskostnaden närmar sig bilens marknadsvärde (där marknadspriset kan vara annorlunda även om bilen är fackmässigt reparerad). Tydlig praxis finns hos ARN som stödjer resonemanget om att normala skadereparationer – fackmässigt utförda – inte är en uppgift som man som kund, med fog, kan räkna med att bli upplyst om.
2. Det ska även vara fråga om uppgifter om skadereparationen som säljaren kände till eller borde känna till.
Eftersom det varken finns något offentligt eller öppet system för skadereparationer (försäkringsbolagen vägrar normalt att lämna ut detta) går det inte att generellt säga att en bilhandlare borde ha känt till uppgifterna om skadereparationen.
3. Det ska även generellt vara fråga om att underlåtenheten inverkat på köpet. Rättspraxis pekar här på att kunden kan påvisa ett försämrat marknadsvärde på grund av reparationen eller direkta felaktigheter i skadereparationen,
4. Slutligen, och inte minst, kräver sista punkten att det generellt kan vara fråga om en avvikelse som köparen med fog inte kunnat förutsätta. Även här har ARN en tydlig praxis som visar att de skadereparationer som varit fackmässiga och där kunden inte påvisat en faktisk värdeminskning, inte i sig anses utgöra ett köprättsligt fel.
I ert fall är min bedömning att även om ni kände till denna mindre reparation, utgör den inte ett köprättsligt fel eftersom den är fackmässigt utförd och då inte heller något som kunden med fog kunnat räkna att bli upplyst om.
David Norrbohm
