I oktobernumret av tidningen peppar Anders Parment till en aktivare omvärldsbevakning. Här inspirerar han vidare genom sex idéer som vuxit fram genom omvärldsanalys – men som i något fall borde ha ratats.
Nya användningsområden
Scania gör fantastiska motorer. En del i företagets omvärldsanalys är att finna nya applikationsområden. Varför exempelvis inte se närmare på lantbrukets maskiner? Tröskan på bilden ovan har en Scaniamotor på prov. Foto Scania
Det osannolika kan bli sannolikt
2003 inledde Volkswagengruppen experiment med moderna ångmaskiner. Det sägs att också Scania övervägde ångmaskiner i lastbilar, för att ta tillvara på värmen från avgaserna. En omvärldsbevakare måste ha ett kreativt sinnelag. Bilden visar en modern ångmaskin på den stora lantbruksmässan Agritechnica i Hannover.
Foto nedan: Per Frankelius
Vindar kan vända
Garphytte Bruk, som 2009 bytte namn till Suzuki Garphyttan, hade sedan 1927 specialiserat sig på oljehärdad ventilfjädertråd för fordonsindustrin. Företagets produktkvalitet var i toppklass, delvis tack vare unika stållegeringar från Degerfors Järnverk.
Det var emellertid inte alltid lätt att sälja toppkvalitet i konkurrens med billigare fjäderstål. Men i takt med att hållbarhetstänkandet i samhället, som avspeglades i kundernas efterfrågan, blev allt tydligare öppnades nya möjligheter. Ökade miljökrav på lastbilar under 2000-talet drev fram nya krav på komponenter i dieselmotorer. Exempelvis uppstod behov av att öka trycket vid insprutningen, för att därmed finfördela bränslet och skapa effektivare förbränning. Det ställde krav på fjädrarna till insprutningsventiler, växellådor och insprutningspumpar. Fjädrarna måste tåla ett högre tryck, ökade korrosionspåfrestningar samt extremt många svängningar utan att bli utmattade.
Lärdomen? Jo, trender i samhället kan leda fram till ändrat kundbeteende som i sin tur ändrar kraven på efterfrågade produkter. Samtidigt visar fallet att trender också kan leda till nya lagkrav som i sin tur inverkar på kunders beteende.
En liknande innovation är Sterlingmotorn, en dröm som föddes redan under 1800-talet. Men att realisera den visade sig vara svårare än väntat. Trots miljardbelopp i investeringar lyckades inte General Motors eller Philips få till fungerande koncept.
Men sedan Kockums köpt in sig i projektet hände saker. De fick fram en motor som också blev kärnan i deras u-båtar. Genom företag som Inresol och andra börjar nu sterlingmotorn få spridning. Lastbilstillverkare överväger den, inte minst för att den har mindre vibrationer och kan drivas med alla möjliga bränslen. Fordonsbranschen har all anledning att omvärldsbevaka sterlingsmotorns utveckling.
Foto nedan: Per Frankelius
Kolfiber-inspiration
John Deere, välkänt företag inom lantbruksmaskiner, ingick 2015 ett samarbete med King Agro i Valencia i Spanien gällande utveckling av en ramp till växtskyddsspruta. Projektet föll väl ut och i mars 2018 blev det känt att John Deere helt sonika köpt bolaget. Under Borgeby Fältdagar, juni 2018, visades så de nya kolfiberrramperna, 36 meter långa, sex gånger starkare än stål och som kan köras nästan tio kilometer snabbare i timmen över fältet.
En sådan innovation skulle kunna vara av strategisk betydelse för exempelvis lastbilstillverkare. Tänk att få ner vikten på lastbilschassis eller öka lastvolymen.
Det gäller att analysera allt
Projektet ETT som står för ”En trave till”, sattes i verket 2007. Det leddes av Skogforsk och var ett samarbete mellan Skogforsk, Trafikverket, Volvo Lastvagnar, Skogsindustrierna, Sveriges Åkeriföretag, Parator, Holmen, SCA, Stora Enso, Sveaskog, Södra Skogsägarna och Riksförbundet för enskilda vägar. Men också SSAB, BergsFegen, Bilprovningen, Bjälmsjö Skog och Transport, Hiab, Exte, Reaxcer, Timmerlogistik Väst och Wabco deltog.
Målet var en timmerbil som kunde lasta mer. Parator i Bollnäs tog rollen att bygga ramen till släpet medan Exte konstruerade stakarna i aluminium samt balkarna i Domex 960-stål. Projektet ledde till ett 30 meter långt ekipage på 90 ton bestående av två sammankopplade trailers – och det kunde lasta fyra travar timmer i stället för normala tre. Fordonet såg dagens ljus i slutet av 2008, men fick inte tillstånd att köras på vägarna.
Omvärldsfaktorernas lagar och regler satte därmed käppar i hjulet för en innovativ process.
Foto nedan: Skogforsk
Kommentera