Kartläsning i rally, det kräver känsla för vad som händer runt nästa kurva. Att kunna köra själv är inte heller någon nackdel, men när rallyprofilen Tina Thörner ställde upp som förare i Riksmästerskapen höll det på att sluta i katastrof.
I slutet av 80-talet började Tina Thörner och Lars-Erik Torph takta upp mot proffsligan i rally, hon som kartläsare, han som förare. De hade talangen och viljan och det gick bra för dem.
– Men Lars-Erik ville att jag skulle testa att köra lite, för att få upp känslan för att läsa noter, säger Tina Thörner när Motorbranschen får tag på henne, på besök hemma hos mamma i Säffle.
Att läsa noter är rallyspråk för att känna av vad som händer härnäst på vägen och förmedla det på rätt sätt till föraren. En bra raksträcka på gång, en kurva som kommer tvärt och så vidare.
– Jag anmälde mig till riksmästerskapen för damer 1988. Jag tror att det var i Lima i Dalarna.
Hon fick låna en topptrimmad Opel Ascona av sambon och åkte i väg till tävlingen. Väl där stampade Tinaplattan i botten.
– Även om jag inte hade hanterat en bil som förare i de hastigheterna tidigare så hade jag ju farten i kroppen. Jag fick upp tempot och tiderna funkade bra. Svängarna tog jag med rejäl attack. Men kartläsaren jag hade med var fullständigt livrädd. Hon bara skrek.
Opeln for som en missil genom skogen, med goda utsikter till en bra placering.
– Jag tyckte att jag hade fantastisk koll … kände mig som värsta storfräsaren.
Ungefär i det läget rände bilen av vägen och framhjulet hakade i en stor sten och slogs bort. Stanna och ge upp? Inte en chans.
– Får åka in på service, tänkte jag.
Vad hon inte hade märkt var att blivit inte bara blivit demolerad och halvt hjullös, något där bak under bilen hade fattat eld.
– Vi hankade oss precis in till en bensinmack. Men folk vinkade och hade sig och sprang i panik. De skrek att jag skulle köra ut igen. Sedan kom de kutande med tre eller fyra brandsläckare.
Elden släcktes och efter ett tag kunde Tina stampa på gasen igen.
– Trots att jag hade kört av vägen, slagit av ett hjul och nästan bränt ner en bensinmack så kom vi trea i Riksmästerskapen om jag minns rätt.
Vad tyckte kartläsaren efteråt?
– När hon gick ur bilen sa hon att ”en sak är säker, den där kvinnan har dödslängtan”. Ha, ha.
Text Thomas Drakenfors
Kommentera