Skadespecialist Einar Kjartansson menar att varken kundernas eller verkstädernas önskemål prioriteras när försäkringsbolagen styr skador till verkstäder. Resultatet blir oklarheter, orättvisa och bristande flexibilitet.
Vad grundar försäkringsbolagen sina bedömningar i, när de styr bilar till skadeverkstäder? Varför rekommenderar bolagen ofta att allbilsverkstäder lagar bilen, i stället för auktoriserade märkesverkstäder? Skadeverkstäderna är i beroendeställning till försäkringsbolagen och kan inte ta diskussionen. Men många undrar.
– Jag har kunder som har sökt skadeverkstad och bolaget föreslår verkstad tre mil bort från närmaste stad, som är tre mil från kundens bostad, alltså totalt sex mil från kundens hem. Kunden ska alltså åka förbi flera verkstäder i sin närmaste stad och åka ytterligare tre mil bort för att laga bilen. De tipsar om en verkstad i grannstaden i stället för att ta med sina avtalsverkstäder i närmaste stad. Jag förstår inte varför. Försäkringsbolagen rekommenderar också att allbilsverkstäder lagar bilen i stället för en skadeverkstad som är märkesverkstad och expert på respektive bilmärke. Varför är det så?
Det frågar sig ägaren till en skadeverkstad i mellersta Sverige.
Einar Kjartansson är skadespecialist på MRF och har lång erfarenhet av att arbeta på försäkringsbolag med just bilskador.
– Vanligen blir kundens hemadress och märket på bilen utgångsläge för hur skadorna styrs, säger han.
– Sedan finns det ytterligare parametrar som påverkar: till exempel kostnaden för reparation, ledtider, andelen begagnade reservdelar och andelen plastreparationer.
Det kan vara billigare för försäkringsbolaget att skicka mindre skador till allbilsverkstäder och stora skador till auktoriserade verkstäder, och man vill gärna ha så korta ledtider som möjligt bland annat för att slippa ha kostnader för hyrbilar i många dagar. Auktoriserade verkstäder kan inte heller säga nej till skador på det egna märket, då förlorar de sin auktorisation. Därför väljer bolagen ofta att skicka de större och svårare skadorna dit, medan allbil tar de enklare.
Man tittar också på annat när man beslutar om styrningen, som om verkstaden har kollektivavtal, hur man uppfyller olika hållbarhetskrav, till exempel avseende sopkärl och uppvärmning, hur representativ kundmottagningen är och så vidare. Hållbarhet och kollektivavtal viktas dock inte lika högt som kostnader och geografisk plats.
Ett problem när hemadresser är utgångsläget, är att kundens valfrihet minskar.
– Om man till exempel jobbar i Kramfors i fem månader och krockar med bilen hänvisas man ändå till en skadeverkstad i närheten av hemmet. Det kan också bli så att kunden kör längre än nödvändigt, kanske förbi verkstäder som kan hjälpa till med reparationen, vilket inte känns hållbart eller kundvänligt. Kunden kan ändra detta, men det kräver att man ringer och diskuterar med bolaget och det vet många inte ens om att man kan göra. Det är stelbent och hjälper varken kunder eller verkstäder, säger Einar Kjartansson.
Han fortsätter:
– Väldigt ofta har kunderna etablerad kontakt med en specifik verkstad eller återförsäljare och väljer gärna den aktören för att utföra reparationer på sin bil. Med styrningen som bolagen använder tvingas kunderna bryta den kontakten, trots att verkstaden har samarbete med försäkringsbolaget.
Einar Kjartansson pekar också på orättvisa i styrningen:
– Verkstäder som till exempel har en stor gård där bärgningsbolaget kan ställa krockade bilar, får stora och avancerade skador styrda till sig. Ledtiderna blir långa eftersom skadorna är avancerade vilket påverkar nyckeltalen negativt. Långa ledtider är inget bolagen vill ha, så då undviker man att skicka enklare skador dit. På så vis straffas de som gör avancerade jobb av styrningen, och även i avtalsförhandling, där ”dåliga” nyckeltal betraktas som dålig leverans, vilket alltså inte stämmer. Mer rättvist vore om man blandar uppdragen, så de som får svåra och dyra skador också kan få de billiga och enkla skadorna ibland, men så ser det inte ut i dag.
Nyckeltalen säger dessutom inte sanningen, menar han.
– Ledtider på fyra dagar är kort på en krockad bil men högt på en liten lackskada. Man kan inte stirra sig blind på tiderna, utan måste ta skadans art i beaktande.
När Einar Kjartansson jobbade på Länsförsäkringar tittade han lite närmare på effektiviteten hos verkstäderna, och jämförde hur många dagar bilarna var inne i förhållande till antalet timmar dom var avsatta för reparation. De som hade få dagars ledtid hade sämre effektivitet, medan de som hade längre ledtider och gjorde stora jobb var mer effektiva per timme.
– Systemet slår undan benen på dem som har svårare jobb, samtidigt som det är bolagen som styr de svåra jobben till vissa verkstäder.
