Ledare: Dags för gravöl

Nakenkalendrarna har försvunnit från verkstäderna. Inrökta mörka källarverkstäder börjar också bli sällsynta och arbetsmiljön blir allt viktigare. Branschen moderniseras och många sunkigheter har begravts, tack och lov.

Men ett vet jag som aldrig dör och det är branschens alkoholkultur. Av någon anledning dricks det enormt bland verkstadsfolk och nåde den som försöker stå emot.

På Automässan i Göteborg i mitten av januari köade jag för lunch bredvid ett sällskap mekaniker. Chefen bjöd sina anställda och uppmanade alla att beställa starköl, men en kille valde läsk i stället.  Det ledde till hån, skratt och gliringar, samt öppet ifrågasättande, han var en mes som inte drack.

På kvällarna, när mässbesökarna hade gått hem, förvandlades mässhallen till festlokal. Utställare gick omkring med ölsejdlar hängande runt halsen, det hivades ut litervis med öl, det dracks och snubblades och skrålades. På restaurangerna utanför mässan larmade överförfriskad monterpersonal och i dagarna tre låg baksmällan tung över frukostrestaurangen.

Även på Automechanica i Tyskland utgör drickandet en stor del av mässupplevelsen. Det bjuds på vin i montrarna, man arrangerar AW med ölprovning och barerna håller mässpriser.

Temat för senaste numret av tidningen är säkerhet, och många av oss tänker säkert först på skyddskläder, antivirusprogram, brandsläckare eller stängsel, lite beroende på vad vi jobbar med. Allt detta är förstås avgörande för säkerheten på arbetsplatsen och viktigt att uppmärksamma. Vi skriver till exempel om säker hantering av elfordon och hur ni kan skydda er mot hjulstölder.

Men säkerhet handlar också om att inte vara påverkad eller bakfull på arbetsplatsen. Drickande och bakrus ökar mångdubbelt risken för olyckor. Och det är helt galet att inför chefen behöva försvara sitt val att inte dricka.

Det är kort sagt dags att göra upp med alkoholkulturen i branschen, för säkrare och modernare arbetsplatser. Ta en sista gravöl, sedan får det vara nog.