Medarbetaren beställde, arbetsgivaren vill inte betala

Fråga:

En bilägare, som är ett företag, vill inte betala för en reparation av en dragkrok hos oss eftersom företagets vd anser att den anställde inte hade rätt att beställa reparationen. Vad gäller?

BnD

Svar:

Huvudregeln är att de avtal som en fullmaktstagare ingår blir bindande för huvudmannen.

Vid fullmakt gäller behörighet, vad man kan göra och befogenhet, vad man får göra. Behörigheten är den yttre gränsen för vad man kan göra. Gör man något mer än det så gäller inte avtalet, medan befogenheten är mer detaljerad hur man ska utföra sitt uppdrag. 

I det här fallet har vi att göra med en så kallad ställningsfullmakt, inte en skriftlig fullmakt. Ett exempel på ställningsfullmakt är en arbetstagare, som inom ramen för sin anställning, har rätt att företräda arbetsgivaren. Problemet är att fastställa fullmäktigens behörighet vid ställningsfullmakt, då det inte finns något tydligt dokument eller liknande som mot tredje man reglerar vad den anställde (fullmäktigen) får göra med bindande verkan för huvudmannen. Till hjälp för att fastställa behörigheten tillämpas tillgänglig lagstiftning, sedvänja och branschpraxis.

I många branscher är det vanligt att anställda lämnar in arbetsgivarens bil på reparation. Det ligger med andra ord inom ramen för sedvänja och branschpraxis att anställda har behörighet att lämna in bilar på verkstaden. Ibland kan det givetvis vara så att arbetsgivaren gett den anställda begränsad befogenhet vid reparationer. Till exempel att bilen endast får lämnas in på servicereparationer understigande 10 000 kronor eller att bilar endast får lämnas in på felsökning, varefter verkstaden ska kontakta arbetsgivaren. 

Kände inte kundmottagaren på verkstaden till, eller hade anledning att känna till, dessa begränsningar så är arbetsgivaren bunden av beställningen, eftersom verkstaden då anses ha varit i god tro. 

Vid större reparationer bör dock försiktighet vidtas både vad gäller behörighet, befogenhet och för den delen betalningsförmåga. Eftersom jag antar att reparationen av dragkroken inte var exceptionellt dyr och av rutinmässig karaktär, så bedömer jag att ni varit i god tro kring vilken befogenhet den anställda hade. Därmed är företaget skyldigt att betala för reparationen.

David Norrbohm

Läs även: Är vi skyldiga till motorhaveriet?

Läs även: Begbilen hade varit på skadeverkstad, skulle vi ha upplyst köparen om det?

Tillbaka
Juridik

David Norrbohm

David Norrbohm är MRF:s jurist. Han sitter i Allmänna reklamationsnämnden och har lång branscherfarenhet.

Ställ din fråga här

Summera din fråga i en mening. T.ex: "Måste man spara utbytta delar?"

David Norrbohm - expertsvar