Hösten 2019 började världens ekonomier bromsa in, inte minst i Tyskland där fordonsindustrin påverkades negativt. Det var på sätt och vis tur‚ vaksamheten som spred sig visade sig vara nyttig. I lönsamhetsundersökningen syns det i en ökad likviditet och soliditet i branschen, med andra ord mer pengar i kassan och mindre lån.
Det var bra, men det räcker inte när en svart svan flyger in. Pandemin blev den svarta svan som jag beskrev i min analys 2017 – en oförutsägbar ekonomisk eller politisk förändring, något vi inte visste fanns och inte hade tagit med i olika budgetscenarior men som påverkade det mesta kraftfullt.
Våren 2020 drabbades världen av en ny dittills okänd pandemi. Effekterna letade sig snabbt in i minsta verkstadsvrå och familjekök. Risken för en djup lågkonjunktur hade varit stor om inte svenska riksbanken och dess motsvarigheter hade varit så snabba med att erbjuda lån, i praktiken öka hastigheten på sedelpressarna. Finanspolitiska beslut hjälpte också till att bromsa nedgången raskt. Det räddade 2020.
Förutom vaksamhet krävdes flexibilitet, förmågan att snabbt ställa om. Många bilåterförsäljare ökade sina nättjänster skyndsamt och erbjöd hemleveranser. Det hjälpte upp affärerna även om mycket annat inte gick att påverka, som leveransproblem när bilfabriker stod stilla.
Frågan alla grubblar över: Hur länge kommer pandemin att påverka oss? Vi har två scenarier:
o Det positiva bygger på att ett vaccin blir klart och kan spridas snabbt till stora delar av världen samtidigt som ekonomiska insatser fungerar som tänkt och allt återgår till i stort sett det normala inom ett år eller två.
o Det negativa scenariot kan handla om återkommande muterade virus som begränsar människor och varors rörlighet lång tid framöver och stegvis drar ner oss i en djup depression.
I ett positivt utfall får världens ekonomier extra skjuts av de enorma summor som pumpats in i den krispolitik som förs och fortsätter 2021. Ofattbara summor sätts av för att hålla upp ekonomierna. En grov uppskattning av europeiska, amerikanska och japanska regeringarnas krissatsningar, samt centralbankernas injektioner, motsvarar en fjärdedel av ländernas BNP. Bara Tyskland pumpar ut betydligt mer än hela Marshallhjälpen efter andra världskriget.
Svenska hushåll har varit försiktiga och ökat sparandet. Hur människor agerar efter skattesänkningar och ökade stöd återstår att se. En del av våra nya vanor –ökad näthandel, mer hemmaarbete, videokonferenser och minskat resande – kommer troligen att bestå.
Arbetslösheten har ökat snabbt, men redan under hösten har många varsel dragits tillbaka. En stor del av uppsägningarna var i branscher som tvärstoppade, som besöksnäring, hotell och restaurang; där styr restriktioner mer än konjunktur över när jobben ska komma tillbaka. Företagen förväntas göra de satsningar som inte blev av 2020 och dra nytta av stöd.
Skulle pandemin fortsätta väntar stora uppsägningar; kostsamma permitteringsmöjligheterna kan bara användas under kortare tider.
Förändringar i bonus malus-reglerna och ökade kostnaden för förmånsbil, kan påverka personbilsförsäljningen negativt.
Räntorna kommer att ligga kvar på låg nivå ett par år till i väntan på att inflationen når upp till två procentsmålet. Problem kan vara olika lånebegränsningar och ökningen i konsumtionslån har lyfts fram som en fara, likt bostadslånen.
Lastbilsförsäljningen gynnas av ett förväntat ökat byggande, både till följd av infrastruktursatsningar, som till viss del är en del av krissatsningarna, och av ökad efterfrågan på bostäder.
Även om vi går i en positiv riktning förväntas viss osäkerhet bestå under 2021 både i Sverige och omvärlden. Många länder i EU har inte ekonomier som tillåter stora lån utan får hoppas på del av den stora räddningsfonden. Även andra länder kan få svårt att komma på fötter.
Skulle pandemin fortsätta att sprida sig över världen med nya restriktioner och höga dödstal nästa år kommer ett svårare läge. Risken för ökad nationalism och minskad frihandel är också stor.
Det mesta pekar ändå på att Sverige kommer att klara sig förhållandevis bra. Bara vi fortsätter att vara öppna för snabba förändringar, göra kloka ekonomiska satsningar och se möjligheterna som bjuds.
Annika Creutzer
