I slutet av november förra året beställde en kvinna reparation av familjens V50. Anledningen var att batteriet laddades ur. Bilen lämnades in och vi påbörjade felsökning. Enligt vår diagnos låg felet i servopumpen till styrningen.
Vi ringde upp damen och förklarade att den tog tjuvström. Kvinnan vågade inte svara på om vi fick byta pumpen, hon bad ett hennes man skulle få ringa upp oss i stället. Några minuter senare ringde mannen, vi förklarade samma sak för honom. Han tyckte att det var konstigt, men gick med på att vi skulle byta pumpen för cirka 9 400 kronor.
Bilen hämtades men tre veckor senare var den hos oss igen med samma fel. Denna gång var det mannen som besökte oss. Något irriterad ville han att vi skulle starta en felsökning på den nyligen bytta servopumpen.
Vi tog in bilen och startade en diagnos. Nu laddade bilen inte, generatorn var helt enkelt död. På min fråga varför han inte hade hört av sig tidigare blev svaret ”Thailand tre veckor”. Nu började strulet på riktigt; generatorn var nämligen bytt på en annan verkstad för två år sedan.
”Den kan omöjligt vara trasig”, fräste Volvoägaren åt mig. Vi visade med klämtången att generatorn levererade i princip ingenting. Vi uppmanade mannen att höra av sig till verkstaden som bytt generatorn tidigare.
Det dröjde en vecka sedan hörde mannen av sig igen, nu var generatorn utbytt och bilen fungerade. Nu ville han ha tillbaka pengarna för servopumpen eftersom det var fel på generatorn, tyvärr har vi slängt pumpen. Vad ska jag göra?
Göran, Volvoverkstad i Halland
Inte första gången som felen på något sätt ”väver” in sig i varandra. Här handlar det om att du förklarar (igen) hur den elektriska/manuella pumpen fungerar, att den inte drivs av en rem och att den kan ta tjuvström. Dokumentera dina mätresultat och ta höjd för att konsumenten eventuellt skickar ärendet till Allmänna reklamationsnämnden. Bra att ha allt dokumenterat om så kommer att ske.
Joachim Due-Boje
