Landets verkstäder har i flera år dragits med ett gemensamt bekymmer – brist på personal. Stora pensionsavgångar när 50-talisterna lägger ner verktygen plus teknikskiftet i branschen gör att det är svårt att få tag på folk. Men en arbetsmarknadsinsats i Östergötland väcker förhoppningar.
Text Thomas Drakenfors
– Det behövs 6 800 kompetenser till för att täcka behoven i branschen, säger Mathias Haag, regionansvarig på MRF.
Han sitter på sitt kontor hemma i villan i stadsdelen Hällbybrunn, ett stenkast från Eskilstuna centrum. Liksom många andra har han byggt upp möjligheten att jobba hemma under pandemin, börjat trivas med det och sedan fortsatt, åtminstone några dagar i veckan.
De 6 800 kompetenser han syftar på är det antal medarbetare som Transportföretagen – arbetsgivarorganisation för landets verkstäder – uppskattar att deras medlemmar skulle behöva anställa.
Men i processen att få tag på nytt folk tycker han att företagen ska tänka till lite.
– Vi försöker förmedla en insikt om att när någon slutar kanske de inte ska anställa en person med exakt samma profil. De borde göra en kompetensgapsanalys. Vad är det vi behöver rekrytera, egentligen?
För branschen förändras, vilket inte minst märks på servicesidan där elbilarna med allt större hastighet rullar in på marknaden. Fordon som har betydligt färre rörliga delar, inte behöver vare sig olja eller oljefilter och över huvud taget har betydligt mindre behov av service.
– Även inom sälj ser vi ett ändrat beteende, vilket kräver nya sätt att tänka, säger han.
Mathias Haag ser en framtid där bilarnas nya uppkopplade elektronik öppnar för helt andra kompetenser, med färdigheter i hur appar och mobiltelefoner interagerar med bilarna. Yrkesmänniskor som skulle kunna jobba i en helt annan typ av verkstad, kanske även på ett helt annat ställe än där de vanliga serviceteknikerna står och skruvar. Kanske vid ett köpcenter, där bilägare får hjälp med mjukvaruproblem medan de handlar? Det skulle också kunna vara ett alternativ för tekniker som hållit på länge, och som börjar få fysiska problem, eller som vill utveckla sin kompetens.
– Men för att det ska fungera behövs viss omskolning, säger han.
I en arbetsmarknadsinsats i Östergötland, kallad Jobbspår, har Arbetsförmedlingen och branschen slagit sig ihop för att ge processen en skjuts. Det handlar om utbildningar där företag kan vara med och skapa innehållet.
Initiativet kommer från branschen själv och Matthias Haag ser nu potential att sprida tillvägagångssättet till resten av landet.
En av dem som är involverad i insatsen är Tina Bradley på Arbetsförmedlingen i Östergötland.
– Det började med att en verkstadschef på Rejmes i Linköping kontaktade oss, säger hon.
Företaget behövde skadetekniker, och de vanliga vägarna att rekrytera räckte inte till. Kunde Arbetsförmedlingen skapa en skräddarsydd utbildning? Myndigheten, å sin sida, hade upphandlat tjänster av det här slaget från utbildningsföretaget Yrkesakademin, med erfarenhet av liknande nischade kurser. Tillsammans med Arbetsförmedlingen tog de fram ett koncept.
– Utbildningen är på 51 veckor, med lite variation efter hur det går för den enskilda personen, och medan den pågår är de ute och praktiserar på verkstäder en stor del av tiden, säger Tina Bradley och fortsätter:
– Jag har jobbat efter kriterier som branschen varit med och formulerat. Företagen har även kommit med synpunkter på hur själva utbildningen ska utformas, för att matchningen ska bli så bra som möjligt.
Verkstäderna förväntas sedan anställa de nyutexaminerade skadeteknikerna, om allt fungerat väl under studietiden. Inget avtalat löfte, men väl en avsiktsförklaring.
Tina Bradley är den som letat i rullorna över arbetssökande och tagit fram aspiranter efter olika kriterier. Exempelvis personer som redan har kunskaper, men som kommer från ett annat land. Nu har de gått igenom SFI-kurserna och lärt sig svenska och behöver bara en öppning mot arbetsmarknaden. Eller allmänt bilintresserade människor som kan tänka sig att lyfta hobbykunskaperna till en professionell nivå.
– Sedan behöver de så klart även ha körkort, säger hon.
Till det kommer de krav som branschen har varit med och tagit fram efter sina behov, anspråk som formuleras i dialog med Arbetsförmedlingen.
I insatsen – där även Linköpings kommun var inblandade – fick Tina Bradley fram sju personer som gick vidare till intervju hos Rejmes. Av dem blev fyra antagna för att läras upp till skadetekniker hos Yrkesakademin, varav två till slut blev anställda av Rejmes och en tredje hamnade hos en konkurrent.
Parallellt har liknande insatser pågått på serviceverkstaden på Engströms Bil i Linköping, och Tage Rejmes lastbilsverkstad i Norrköping.
De som inte blir antagna kan ändå få gå utbildningen, om Arbetsförmedlingen själva ser en potential.
– Vi utbildar för hela branschen, och det kan finnas andra företag som är intresserade, säger Tina Bradley.
Några kilometer norr om Norrköpings centrum, i det som tidigare var Ingelstadgymnasiet, har Yrkesakademin sina lokaler. Där, i bottenvåningen och med generösa fönster ut mot det omgivande industriområdet, har fordonsläraren Steinar Sjöberg sitt kontor. Precis som på en riktig verkstad har han även ett fönster ut mot lyftarna där de blivande teknikerna står och jobbar. Han och kollegerna driver en utbildning som ger en bred kunskap om teknikeryrket, med möjlighet att specialisera sig åt olika håll när de kommer ut på praktik.
Han har själv bakgrund som servicetekniker.
– Jag jobbade med det i 14 år. Men jag har gjort en mängd andra saker i livet också. Arbetat med ventilation, som undersköterska, med mera, med mera.
Han säger att han är känd för att vara ganska rättfram i sin kommunikation. Det gäller både mot eleverna, och mot dem som ska ta emot dem som praktikanter.
– Jag är ganska rak.
Det är nödvändigt, menar han. De blivande teknikerna får reda på sina svagheter och styrkor, och lotsas sedan in i roller som passar dem.
Verkstäderna där de ska praktisera får liknande information.
– Vi måste ju vara ärliga. Annars kommer de aldrig att ta emot några från oss igen.
Av dem som dykt upp på utbildningen har han tyckt att urvalet varit bra, med få som inte passat alls för jobbet. Men visst, en och annan har visat sig ha mindre fallenhet, och andra har kommit på andra tankar under resans gång.
Enligt Steinar Sjöberg har han och lärarkollegan Åke Jonsson sett goda resultat sedan utbildningen startade hösten 2020.
– Av 14 antagna har nio fått fasta jobb, säger han.
Matthias Haag på MRF håller med, insatsen har varit lyckad. Nu jobbar han med att få andra delar av landet att tänka på samma smarta sätt som de har gjort i Östergötland.
– Jag tycker att vi ska försöka lyfta det till en nationell insats. Sedan bör vi kanske tänka igenom exakt hur det ska göras på olika platser.
Över huvud taget tycker han att medlemsföretagen borde fundera lite mer på framtiden. Vilka förändringar står för dörren? Vilka kompetenser kommer att behövas på sikt?
– Jag har ställt de frågorna många gånger.
Men, säger han, det är få som har en uppfattning, vilket han tycker att alla i branschen borde skaffa sig. Och gärna rätt snart.
– Det tar tid att ta fram nya utbildningskoncept, så det gäller att sätta i gång i god tid, säger han.
Tre saker att tänka på
Matchningen mellan företag och arbetssökande är inget som löser sig av sig själv. Båda parterna får anstränga sig för att få det att fungera. Per Norman, utbildningsansvarig på Arbetsförmedlingen i Östergötland, tipsar om lite att tänka på.
För företag:
- Ta hjälp av AF. ”Det är vanligt att man ser Arbetsförmedlingen som stor och stelbent byråkrati. Tänk i stället på oss som en kollega som kan hjälpa till, det finns en hel del vi kan göra.”
- Gå med i branschråd. ”Yrkesutbildningarna har som regel branschråd där de vill ha med företag. De större kedjorna är duktiga på att delta, men det är ett perfekt tillfälle även för små och medelstora verkstäder att påverka. Passa på att utnyttja den möjligheten.”
- Marknadsför er inför eleverna. ”Ta kontakt med yrkesutbildningarna och visa att ni finns. Plantera att ni är en bra framtida arbetsgivare för eleverna, det skapar även motivation för dem att jobba hårdare med lärandet.”
För arbetssökande:
- Motivation och uthållighet. ”Det tar viss tid att lära sig ett nytt yrke, så ställ dig in på det från början. Utbildningen i sig tar kanske ett år, sedan kan det ta ett tag att etablera sig.”
- Ta reda på mer. ”En del har inte riktigt satt sig in i vad det är för yrke de ska utbilda sig till, och vad som krävs. Då kan det bli en chock när de börjar på utbildningen. Gör hellre den efterforskningen innan du börjar.”
- Var på hugget. ”När du väl har kommit in på en yrkesutbildning … utnyttja tiden, lägg bort mobiltelefonen och engagera dig. Visa att du vill lära dig. Tänk också på att lärarna är dina framtida referenser när du en dag ska söka jobb.”
