EU-kommissionens handlingsplan för att rädda bilindustrin, förbättra europeiska företags konkurrensförmåga och minska företagens administrativa börda är bra, men inte tillräcklig, enligt svenska parlamentsledamoten Beatrice Timgren.
I tisdags kväll hölls en sammankomst i Europaparlamentet i Bryssel, initierad av biltransportorganisationen ECG, The association of european vehicle logistics. Några av organisationens över 200 medlemmar närvarade ihop med inbjudna politiker, biltillverkare och representanter från EU-kommissionens avdelningen DG move, som jobbar med frågor inom mobilitet och transport.
Svenska parlamentsledamoten Beatrice Timgren (SD) har bakgrund som projektledare på Scania i Södertälje.
– Jag har själv jobbat inom lastbilssektorn i flera år och det här är frågor som ligger mig varmt om hjärtat. Jag har också sett svårigheterna inifrån. Det är otroligt viktigt för vår konkurrenskraft i Europa att ha en konkurrenskraftig bilindustri, säger Beatrice Timgren.
EU-kommissionen lade nyligen fram en handlingsplan som gav biltillverkarna lite längre tid på sig att ställa om till elektrifiering utan att drabbas av böter, ett förslag som ska röstas om i EU-parlamentet. Timgren är positiv, även om hon inte anser att åtgärderna är tillräckliga.
– Vilken industri som helst behöver klarhet och förutsägbarhet för att kunna lägga fram en plan. Inte bara en eller två år framåt, utan fem, tio år, annars vågar man kanske inte göra de investeringar som man behöver göra, säger hon.
– Vi anser att det är bra att böterna skjuts upp, men vi vill ta bort dem helt.
Beatrice Timgren och Mats Eriksson.
Just frågan kring investeringar är något som engagerar svenska billogistikföretaget Axess logistics koncernchef Mats Eriksson.
– Billogistikverksamhet är relativt investeringstung i och med att det behövs stora terminalytor inklusive laddinfrastruktur för lagring av bilar, men också specialbyggda lastbilar och järnvägsvagnar. Osäkerhet kring framtida regelverk gör långsiktiga investeringsbeslut betydligt svårare, säger han.
Beatrice Timgren ser gärna teknikneutralitet, att inte låsa fast utvecklingen i en lagstiftning som riskerar att försämra konkurrenskraften, och att politiker ska sätta tydliga ramar, men ge industrin flexibilitet att bestämma kring innovation och teknisk utveckling. Det är så företagen ska kunna konkurrera med resten av världen, menar hon.
– Vi har konkurrens från Kina och tullar i USA. Det kan vi inte göra något åt, men vi kan se till att inte straffa vår egen industri, utan göra det lätt att utveckla tekniska lösningar. Historiskt är det inte regleringar från politiskt håll som lett till minskade utsläpp, utan mer effektiv teknik, anser Beatrice Timgren.
Under kvällen pratades det mycket om den administrativa börda som läggs på företagen på grund av EU:s regler. Beatrice Timgren förklarar de många EU-reglerna med att kommissionärerna ofta mäter sin produktivitet på hur många lagförslag man lagt fram. Ofta är andemeningen bra, men lagarna tenderar att bli enformiga, stelbenta och med lite utrymme för flexibilitet, menar hon.
– Tyvärr blir det så att många lagförslag läggs fram, som ibland inte ens är kompatibla med annan lagstiftning. Lagar läggs på varandra och blir ett stort hinder. Företag vill utveckla produkter, inte ägna tid åt EU-juridik.
Mats Eriksson anser också att det är orimliga mängder lagar från EU-håll, särskilt i jämförelse med USA.
– Enligt flera analyser har EU årligen tagit fram dubbelt så många regler som USA. Sker detta under en längre tid blir utvecklingen exponentiell. Mario Draghi beskriver i en artikel effekten av interna hinder i unionen som ett mycket större bekymmer än eventuella amerikanska tullar på 25 procent. Han uppskattar att regelverk och andra inre barriärer kan jämföras med tullar på 45 procent, säger Mats Eriksson.
EU-kommissionens förslag om minskad administrativ börda på europeiska företag är bra, enligt Timgren, men frågan är om det kommer att räcka.
– Jag tror inte det räcker med tanke på all ny lagstiftning som man införde under förra mandatperioden. Det räcker inte att man gör en liten lättnad. Det innebär fortfarande mer administrativ börda för företagen än de hade innan.
– Ser man på Draghi-rapporten är det tydligt vad som är det stora problemet till att vi halkar efter. Det är den stora byråkratin, att man låser in företag i stelbent lagstiftning. Och att man väljer vinnare från politiskt håll, pumpar in massa skattemedel, vilket riskerar att utesluta andra företag som kan ha andra, minst lika bra lösningar, säger hon.
Kommentera