Kunder med rättshaveristiskt betende kräver oftast ett annat bemötande än vanliga kunder. Det är svårt att göra kunden nöjd, man får nöja sig med tillräckligt bra för att kunna avsluta ärendet. Kunden har inte alltid fel, tvärtom. Men sättet som frågan drivs på gör det omöjligt att komma framåt. Kom dock ihåg att även en besvärlig kund behöver bli bemöt med respekt och god ton och så bra svar som vi kan ge. De får inte avfärdas för att de är besvärliga.
Vad är då rättshaverism? Det finns ingen diagnos och inga direkta kriterier, men det man kan säga är att rättshaveristen oftast glider bort från sakfrågan och låter den handla om personlig upprättelse. Man kan diskutera priset på en reparation utan att vara rättshaverist, men kräver kunden en ursäkt eller dementi för sin räkning, till exempel att lokalmedia skall ta upp ärendet eller att chefen skall ringa personligen, börjar hen närma sig rättshaverism.
Några tecken på rättshaverism: långa berättelser, återkommande telefonsamtal, många som sätts på kopia på mejlet, vägran att acceptera rättsliga beslut, krav på att få utbilda personal, samtal spelas in och verkstadsbesök filmas.
– Ett tips om man har en problematisk kund kan vara att sätta en tejpbit över bilens kamera när den står på verkstaden, råder David Norrbohm, förbundsjurist på MRF.
Hur bemöter man då rättshaveristen? Var försiktig med löften, agera så sakligt och korrekt det går, räkna med att det du säger spelas in, svara kort och håll er till relevanta frågor. Låt kunden prata av sig utan att ge intryck av att hålla med, försök inte bli kompis och ta inte strid.
Vill du lära dig mer om att bemöta rättshaverister har MRF en matnyttig och intressant utbildning ledd av psykologen Andreas Wedén. Läs mer på mrf.se/bokning!