Flera olika faktorer har lett till den globala bristen på elektroniska komponenter, och läget ser mörkt ut även framöver.
Alla pratar om halvledarbristen, men vad beror den på och hur länge kommer den att pågå?
Lars Hallberg jobbar i dag på ett tyskt företag som bygger datorer till sjukvård, industri och logistikbranschen, och har tidigare varit segmentansvarig för elektroniska komponenter mot bilindustrin. Han pekar på att det extraordinära läget inte bara påverkar bilbranschen.
– Det talas mest om att bilfabrikerna drabbas, men jag skulle säga att bara tio procent av de elektroniska komponenterna går dit. I själva verket har vi elektronik i allt i dag och alla branscher berörs av bristen.
Det går inte att hitta en ensam anledning till bristen, snarare är det flera faktorer som samverkar, säger han. Företagskonsolideringar som har lett till färre anställda och nedlagda tillverkningslinor, halvledarfabriker som drog ner på takten i samband med pandemins början, ökad efterfrågan när alla vill komma i gång efter pandemin, minskad produktion i samband med övergången från gammal teknologi till nyare, brist på ämnen som ingår i komponenterna, som exempelvis kisel – allt detta medför avsaknad av de flesta elektroniska komponenter.
Att starta en ny produktionslina för komponenter är inte heller gjort i en handvändning – det tar enligt Lars Hallberg omkring två år och kostar 20 miljarder kronor.
När efterfrågan ökar och utbudet minskar ökar priserna, och i dag kostar vissa elektroniska komponenter mångdubbelt mer än före pandemin.
– Höjda priser drabbar konsumenterna i slutändan, säger Lars Hallberg.
I och med pandemin har det uppstått brist även på annat än halvledare, till exempel trä och virke, färg, vissa plaster och metaller samt lack. Det berör förstås också bilindustrin och Lars Hallberg tror på dyrare bilar framöver.
Många försöker tänka i nya banor för att komma till rätta med bristen. BMW och Porsche prövar till exempel att sälja bilar utan vissa funktioner, som kunden får inmonterade senare. Men att ta in bilen på nytt och plocka isär den innebär också kostnader och är ingen hållbar lösning i längden.
– Just nu ser det väldigt mörkt ut. Jag tror inte bristen är över förrän i början av 2023, och till dess får vi nog härda ut, säger Lars Hallberg.
Kommentera