Fordonsutbildningen hotas av indraget bidrag

Trots extrem brist på arbetskraft är fordonsutbildningen nu akut hotad. Mathias Haag, regionansvarig skola på MRF, berättar.

Vad är det som händer med fordonsutbildningen?

– Regeringen har lagt ett förslag om att dra in statsbidraget, det ekonomiska stöd som utgår till de kommuner som skickar elever till utbildningar på branschskolor. Om en elev från en skånsk kommun som inte har en egen fordonsutbildning, vill gå fordon, skickas hen till Lugnetgymnasiet i Falun. Lugnetgymnasiet får betalt av den skånska kommunen som i sin tur hittills har fått statsbidraget, som bekostar t ex boende och merkostnader för eleven. Om statsbidraget försvinner finns det risk att kommunerna inte längre kan skicka iväg elever, och eftersom det är för dyrt att starta en egen fordonsutbildning får eleven välja en annan utbildning.
– När Lugnetgymnasiet därmed får allt färre elever och bara skall gå runt på elever från närområdet i Dalarna, räcker inte elevunderlaget och då får hela utbildningen läggas ner, trots att branschen skriker efter folk. Behoven av medarbetare, bara hos de företag som sitter i MRFs regionstyrelse för Dalarna, kan fylla en hel skolklass, visade det sig på vårt senaste möte.

Vad kan vi göra åt detta?
– Berörda rektorer och vi i branschen, till exempel Transportföretagen och regionstyrelsen för Dalarna, förklarar det vansinniga med förslaget och försöker visa politiker och riksdagsledamöter hur det drabbar utbildningen. Än är det inte klubbat så det finns chans att påverka, hoppas vi.

Varför har förslaget över huvud taget kommit upp, när alla vet hur stor brist det är på fordonselever?
– Min personliga analys är att man vill komma åt aktörer som har skott sig på systemet, och har hållit dåliga utbildningar med hjälp av statliga medel. I stället för att ta tag i problemet drar man in bidraget till alla, vilket jag tycker är fel väg att gå.

Vilka drabbas utöver Lugnetgymnasiet och fordonselever i svenska kommuner?
– Alla branchskolor som får statsbidrag i dag, till exempel skidgymnasier och estetiska spetsutbildningar, liksom vuxenutbildning med statsbidrag, som Lernia, riskerar att bli av med stödet. Det är mycket oro därute nu.

Mikael Karlsson är rektor på Lugnetgymnasiet och en av dem som uttrycker oro för hur det skall gå med utbildningen.
– Risken är stor att det blir så här nu, att politikerna har bestämt sig. Vi hoppas att större företag som stöttar oss kanske kan gå in och betala en del av kostnaderna, om vi inte får något bidrag.

– Det finns nio skolor som ingår i försöket med branschskolor, vi är den enda som är kopplad till fordon, och alla dessa skolor är nu hotade. Några kan kanske klara sig utan bidraget, men vi är helt beroende av det.  Vi var nedläggningshotade så nyligen som för fem år sedan och blev kvar enbart tack vare försöket med branschskolor. Nu är hotet här igen. Men statsbidraget kom till från början för att säkerställa att de här utbildningarna finns kvar. Det måste vi lyfta fram, så politikerna förstår. Vår styrka är att utbildningen har hög kvalitet så att eleverna kan sina saker när de kommer ut på verkstäderna.

Han berättar också att Lugnetgymnasiets lackbox har ifrågasatts i vinter, på grund av elkostnaderna.
– Min chef sade att vår lackbox stod med på en lista över anläggningar i kommunen som drar mycket el, och att den måste ses över eller stängas för att få ner fakturorna. Hon har sagt nej, vi håller ju utbildning här. Om vi skall bedriva en kvalitativ utbildning måste vi ha det som i verkligheten. Däremot vet jag att till exempel Rolf Ericsson har byggt en ny toppmodern lackbox som drivs av fjärrvärme och inte drar så mycket el, och det finns ju portabla små boxar som också är snåla, så visst finns det lösningar, även om de kräver investeringar. Men stänga den kan vi inte göra.

Foto: Erik Kilström

MER OM/
Statsbidraget till branschskolor

Utbildning inom olika yrkesområden anordnas på nio utvalda branschskolor mellan 2018 och 2023.
Branschskolorna tar emot elever från hela landet för utbildning under delar av elevernas yrkesutbildning. De är utvalda av Skolverket för att de kan erbjuda utbildning inom yrkesämnen på gymnasial nivå som är efterfrågade på arbetsmarknaden och som gymnasieskolor inte kan erbjuda på den egna skolan.
Lugnetgymnasiet i Falun är utvald branschskola inom karosseri och lackering.
Elevens ”hemskola” behåller ansvaret för eleven under hela utbildningen, även för den del som eleven genomför på branschskolan.
Under totalt 16 veckor fördelade på två år är eleven i Falun och bor på hotell, medan den får de praktiska delarna av utbildningen. ”Vanliga ” ämnen som svenska och matematik läser eleven på sitt hemgymnasium.

Mikael Karlssons kommentar:

– Nu har man utvärderat försöket utan att intervjua rektorer, elever eller bransch. Man menar att för få har sökt och att det visar att försöket bör upphöra. Det är åtminstone vad jag har förstått i det här läget.